asfaltsblomma

En av mina högsta drömmar har infriats. Efter mycket drömmerier och romantiserande tankar om ett glamouröst arbete och världens roligaste jobb (tänk bara att ha Johnny Depp som kollega!!) har jag själv äntligen tagit mitt första stapplande steg in i den världen. Och att i enbart t-shirt och shorts "simma" på isen i en utomhus ishockeyrink är inte ett skit glamouröst kan jag säga er. Inte heller att i enbart flip-flops hoppa i en vattenpöl när det är december. Tur att man kan luras med kameravinklar och ta till en del trix för annars hade jag varit tvugen att ta ett bad i havet också... Jag får trösta mig med att jag trots allt har huvudrollen i filmen! (Och den enda rollen...)

En annan grej jag har reflekterat över är att människor som går förbi när vi filmar inte tittar imponerat och storögt av beundran på mig. Nä, jag får snarare konstiga blickar som antyder att jag är en varelse med mycket bristande förstånd. Beror sånt på att man inte beter sig som en diva och gör det man förväntas göra när man är stjärna? För isåfall ska jag genast börja med det. Man vill ju inte göra sina fans besvikna!